EU-val.

Här har ni mig, en otroligt förvirrande flummig ickepolitisk före detta halvestet - 21-årig pensionär som missat sina sista tre födelsedagar, och mycket mer därtill.

Dessa jurys som man utsattes för under gymnasietiden, dels intagningsaudition till själva programmet (som var ett riktigt jobbigt moment) dels till vårkonserten, men även småkonserterna man medverkade i, överraskade mig alltid lika mycket med hur utsatt man kände sig när man stod där och var iakttagen av en skara människor som satt ner och alla var vända mot en. Visserligen en härlig känsla när man ägnade sig åt det man tyckte om, att sjunga och att spela instrument, och det var på något sätt ändå en roll man spelade på scen.
Men idag kom jag tillbaka till den där rent utsatta känslan när jag var på Augustenborgsskolan för att rösta till EU-parlamentet.

Isia har aldrig röstat förut. Jag var nog inte ens myndig förra gången då det var möjligt, och jag har aldrig varit direkt insatt i svensk politik. Där går man in, får syn på ett tiotal olika blanketter och med ett fyrtiotal namn på varje, en ung tjej som ser ut att veta allt om politiker räcker mig ett valkuvert och stämningen känns väldigt definitiv, bestämd, "vet du inte vad du gör så borde du inte kommit hit, nu måste du rösta". Längst in i den ack så tysta lokalen sitter tre personer bakom ett långt bord och betraktar dem som går in i rummet. Jag undrar om jag borde ha en allvarlig, högdragen, bestämd min i ansiktet. Om jag borde ha klätt mig annorlunda; om jag borde ha pluggat på mer så att jag var redo för politiska diskussioner; om jag borde ha gått dit överhuvudtaget. Men nu är jag där.

Undrar hur man säger till människor, anställda av valnämnden, att man vill rösta blankt och att man inte vet hur man går tillväga. Kommer denna jury bakom "the table of doom" börja fnittra hyperventilerande, kommer de vända bort ansiktet och viska till varandra i ett försök att vara diskreta, kommer en av dem råka få fram ett grymtande skrattljud och behöva gå ut ur rummet för att få skratta klart?

Jag överlevde. And I'm a citizen now. ^^