Låtsasinlägg?

Början av detta inlägg vill jag ägna åt att hylla ett år och tre månader av Pontus i min närhet. Yay! ^^

Kom nyss hem från Ica Maxi, snälla pappa hjälpte mig med större inköp till kylskåpet. Kylskåp kan tjata asså. "Buhu, du uppdaterar mig aldrig, du lämnar mig alltid utanför". Säg inte det till henne, men köpte faktiskt bara mat för att få tyst på henne. Needy freak!

Pappa fastnade vid cd-samlingen på Maxi, och vi valde vars en skiva. Han tog nån konsertinspelning med Deep Purple-liknande verk, och jag tog... jag vet, sluta skratta nu för fan. Anna-Lotta Larsson. Jag tänkte att eftersom hon såg relativt gammal och poetisk ut på framsidan, och låttitlarna verkade helt filosofiska, så skulle jag kanske få sporrande till poetikerande av henne. "Skivor bör väl ändå alltid vara värda att köpa om de verkar intressanta" brukar det låta från mig när jag inte köpt en dålig skiva på tusen år.

Ickepicke. Första låten var "The Rose". Ni vet, balladen av hon där, vad hette hon nu igen. Joo, Bette Midler. Anna-Lotta översatte den till svenska och la till lite mer känsla. Och alla låtar hon har på skivan, ja, de är av andra personer som skrivit låtar... och som hon översatt. Lixom, hjälp. Hjälp!

Öh, jaja, äter glass. Så det hjälper mig vara lite glad iallafall. Och sedan ska jag tvätta fönstren, diska, och dricka ur mina nya highballglas. As-snygga! Ni får se dem sen. Fast jag får ta fotot med web-kameran, eftersom min digitalkamera behöver ladda sitt batteri.

Och nu är jag översockrad av glassen. Och körde ut Anna-Lotta Larsson. Fasen, inte konstigt att folk blir svartrockare när sån här smörja finns att köpa...