Fasen vad man känner sig seg idag. Efter ännu en natt av sjuka drömmar och tung sömn vaknade man i morse av att klockan slog nio. Ingen väckarklocka, ingen ringning. Jag vaknade helt enkelt av att klockan slog nio. "Spärren nio".
Hur snabbt tiden gick visste jag inte då och det vet jag inte heller nu. Jag fastnade någonstans mellan datorn och mina drömmar. Satt och tänkte på lite allt möjligt. Läste igenom diskussioner på communities och drack mild naturell lättyoghurt. Innan jag visste ordet av så var det dags för jobb. Där man gick runt som en zombie, perfekt för Alla helgons dag. Förstod ingenting, orkade ingenting, såg ingenting. Kroppen brydde sig helt enkelt inte om vad hjärna sa, och ingen av dem orkade inte tjata emot heller.
Salladshuvud. Jag har inte varit någon social varelse. Och de flesta jag mött har varit sega själv. Salladshuvuden. Salladshuvuden går inte hand i hand. Dels fattar de inte, dels har de inga händer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar