Regular.

Isia säger (22:49):
mitt hår luktar fortfarande fårhärg
Isia säger (22:50):
mitt får luktar hortharande
Emily säger (22:50):
hahaha
Isia säger (22:50):
"hjorthane"
Emily säger (22:50):
din bob dylan
Isia säger (22:50):
hahaha
fårhår?

Fitness 24/7 - kunder, titta hit

Lurendrejeri.

I första paragrafen på kontraktet står att företaget är skyldigt att senast 60 dagar innan prishöjning informera om prisändring. Som medlem har man två månaders (sextio dagars) uppsägningstid - det vill säga, man ska kunna bli informerad om prishöjningen i god tid så att man hinner säga upp kontraktet, om höjningen inte passar. Tjugo kronor, som var planerade för någonting annat, gick till en oinformerad prishöjning.
Hur fick jag reda på denna höjning? Fick jag ett meddelande? Nej. Det var via banken jag fick reda på det. Det var då jag kontaktade Fitness 24/7, varefter jag fick följande besked: "Vi har satt upp lappar på gymmen, vi har alltså gått ut med information om det."

Jag har inte kunnat träna på gymmet på ca tre månader av personliga skäl. Därmed har jag inte heller besökt lokalerna. Hur ska jag kunna veta att jag ska åka till en lokal som jag inte besökt på länge, för att ta reda på information som jag inte visste fanns? Företaget har inte höjt sitt pris under de tre år som jag varit medlem!

Nu undrar jag hur många fler som känner sig illa berörda av detta, om ens lite. Ett litet höjt ögonbryn räcker. Anser du att "en lapp på väggen någon annanstans" är tillräcklig information för dig om att mer pengar kommer att dras från ditt konto i månaden?
Jag är fullt medveten om att det bara är tjugo kronor - två paket mjölk, ett halvt paket cigg, tjugo tuggummin, tjugo frallor eller en bussbiljett. Tjugo kronor kan man lätt skänka bort till en hemlös, eller som dricks i en restaurang.

Men jag klagar av principskäl:

För ett tag sedan var jag missnöjd med att jag är så dålig på att gå till gymmet och träna. Därför svor jag för mig själv att skulle priserna höjas på Fitness 24/7, så skulle jag hoppa av omedelbart eftersom det då inte skulle vara värt det längre.
Detta innebär nu, att om jag hade blivit informerad för två månader sedan om prisökningen så hade jag vid detta laget varit uppsagd från kontraktet - jag hade inte behövt betala avgifterna för denna månad och för nästa, och avgifterna skulle speciellt inte vara höjda. Jag hade dessutom blivit besparad på två månader av besvikelse på den usla informationen, och jag hade blivit besparad på längtan från osäkerheten med ett opålitligt företag som har mitt konto i sina (svettiga) händer. Två stressade månader som kostar mig 298 kronor+40 kronor som inte ens skulle ha varit där. Jotack, älskade träningsmaskiner. Jotack.

-

Kod: 22146432155-6541BA

48npfnw1278årdåfnå

Perzzznalmzzge: Denna blogg är under mental konstruktion. Dzzznieh

.hnieh

Let there be light.

Lågenergilampan är människans ekonomiska, miljövänliga vän. Den har fördelar som knäcker glödlampan ganska hårt när det kommer till de punkterna.

Men jag är inte nöjd. För även om mitt stjärntecken säger mig att jag är en fisk, och även om man ser det man gör bra (om inte ännu bättre) så ogillar jag att leva i akvarieljus. När jag tänder lampan i köket, tänker jag mig att jag fått solen att lysa. Det blir som mitt på ljusa dagen, fast artificiellt! Glödlampan ger ifrån sig ljus och värme. Inget av det får jag uppleva med en lågenergilampa.

Jag har blivit förstummad sedan min senaste Ikea-visit. Efter att ha hittat de grejer som behövdes för att få lyans lilla extra färdigt i prylväg, och då det var dags att gå till lampavdelningen för att fylla på lagret med glödlampor som jag förvarar vackert ovanför min städskrubb i mängder - stod jag handfallen mitt i ett tomt utrymme. Nada. Absolut, f*cking nada. Inte en miljöovänlig best någ-on-stans.
I ren panik rotade jag runt bland kartonger, lådor, kataloger, de små ikeapennorna du vet, engångsmåttband, tills jag ställde mig på knä och rev sönder tröjan i ett hjärtskärande skri... Vaarfööööööör?
Den enda närvarande ljuskällan till salu var, mjaa juste, lågenergilampan. All annan glödlampsförsäljning har Ikea stolt dragit in. Jag stödjer det inte. Jag ogillar det. Jag vill inte stödja den högteknologi som människan skapar för att mätta ekonomin och världssituationen, men inte de fem sinnena. Vi är trots allt bara människor.

Please Ikea, let there be light!

Nu grönskar det.

Nu jävlar, nu har sommaren kommit hit. Svensken inom mig skriker om att få komma ut och ropa "Nu får solen ge saj. Kyl ner maj!" Jag kan aldrig vara nöjd. Vi kan aldrig vara nöjda. Å andra sidan så vägrar ju faktiskt vädret anpassa sig efter oss. Ganska så rejält faktiskt. I juli blev stackars befolkningen tvungen att gå runt i jacka! Bättre var det på den tid då koldioxidutsläpp inte fanns och alla kunde räkna med vilket väder det skulle bli; då var det bara april som var oberäkneligt. Nu är det hela året det handlar om. Man kanske skulle släppa ut lite mer föroreningar så det skulle bli så förorenat att det blev förenat igen. Eller flytta utomlands. Eller klä sig i exakt samma kläder året om i strejk. *harkel* Mja.

Nu har man införskaffat sig det man önskat sig ett längre tag: anka på badrumsgolvet! En badrumsmatta som ser ut som en badanka. Det är fulländat! Ja. Ja... Det är fulländat nu. Mitt badrum är fulländat.

-

Hot town,
Summer in the city
Back of my neck getting dirty and gritty

Been down,
Isn't it a pity -
Doesn't seem to be a shadow in the city

All around people are looking half-dead
Walking on the side-walk, hotter than a match head

Action.

När jag kom hem igår kväll var hela infarten avspärrad. Flera poliser stod och pratade med varandra, andra poliser gick med ficklampor och undersökte områdets asfalt, blåljuset prydde gatan ända in på torget där jag bor. "Jahapp", tänkte jag.

Denna företeelse föreföll ytterst intressant enligt mitt tycke, varvid jag gick fram till en polis som stod och "vaktade" infarten med armarna i kors. "Ursäkta mig" sa jag, "vad har hänt?" "Det har varit en skottlossning på området så vi har valt att spärra av gatan ända upp till torget." "Okej. Och om man bor här då?" "Tja, du får helt enkelt gå runtom".

Jag spärrade upp ögonen, kollade mig sedan omkring. Menade fröken polis alltså att jag, ensam ung tjej i shorts, ska gå ensam genom mörka, obevakade, folktomma smågator klockan ett på natten direkt efter en skottlossning? Ursäkta min drastiska fråga, men förväntas inte polisstyrkan veta någonting om, tja, jag vet inte... SÄKERHET!?
Utan ett ord till vände hon sig tillbaka till sin hökposition. Och där stod jag, ensam ung tjej i shorts, liten och obetydlig inför samhällets högre stående makter, och tyckte synd om mig själv. Jag borde ha sagt "Hallå där, jag vågar faktiskt inte gå ensam". Jag borde ha stått upp för min rätt till icke-risk-tagande. Men ack. Jag vände mig till vänster och påbörjade min färd genom Augustenborgs ödemarker.

F. ö. så försökte jag hitta ett sätt att komma förbi avspärrningen vid ett av husen, men blev stoppad av poliserna. "Halleå, där får dunte geå". Ack, säger jag bara. Ack.

Truth never dies.

I mitt huvud har senaste decenniernas musikvärld stannat upp för ett ögonblick. Helt stilla, inte ett fotsteg åt någon riktning alls. Tystnad. Alla blickar riktas mot en enda man som funnits i vår värld i ett halvt sekel; kungen av pop, det stora omtalade M'et och det ännu större J'et.
Alla vet vem Michael Jackson är. En av världens mest omskrivne musiker, både när det gällt hans musik och hans privatliv. Redan när han var fem år gammal stod han där med sina bröder på scen, stolt och duktig. Så många människor som han tagit med storm, så många hjärtan han rört vid med sin karaktär. Den själ han lagt i sin karriär. Nu, 45 år senare, har det som jag aldrig kunnat tänka mig att det skulle inträffa inträffat.

Michael Jackson har avlidit. Han dog i hjärtinfarkt.

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article5432546.ab

Han var i en förberedelseperiod inför en comeback.

Det gjorde så ont i hjärtat när jag läste det. Han har ju alltid funnits där, en gestalt som helt enkelt aldrig försvinner. Ända sedan jag var liten har jag sett honom som en stor idol, och hans musik måste vara någonting av det ärligaste jag hört och känt. Musik som jag dansat till, men även musik som jag gråtit till, eller skrattat till.
Och samtidigt har han varit en person som det skrivits och skämtats om en hel del, på grund av plastikoperationer, fantasier om att få bli ett barn igen (samt kärleken till barn) och annat som inte fallit mänskligheten i smaken. "Vårt lilla offer, som finns där när vi behöver hans musik att trösta oss med." För han har aldrig någonsin riktigt lämnat oss. Han har stått ut med anklagelser och hot, dragit sig undan, men han har babbe mig alltid kommit tillbaka. Comeback efter comeback.

Han dog till och med, mitt i en comeback.

Den bild som vi fick se av Jacko var en människa som var för god för den här världen. Han var ett geni i grunden. Tyvärr finns risken att han för många ska bli ihågkommen som någonting negativt i historien - och det oberättigat. Rykten kan och ska inte förpesta talang, och kanske får detta mänskligheten att tänka om. För den här gången kommer han nämligen inte tillbaka. Ni hade er chans. Ni sumpade den, era giriga j**lar.

RIP.